Svenska Dialekter – Sörmländska – Sörmländsk dialekt Voice To Me
Svenska dialekter.
Röstprov med sörmländsk dialekt.
Så här låter sörmländska eller sökermanlandsdialekt, dvs en sörmländsk man eller sörmländsk kvinna, också kallad sörmlänning eller sörmlänningar.
Voice To Me erbjuder förutom sörmländska, samtliga svenska dialekter i sin röstbank. I vårt stora röstarkiv hittar du professionella röster och inläsare på över 100 språk.
Vill du snabbt och enkelt boka en röstskådespelare, voiceover eller speaker till ditt nästa projekt? Välkommen till
I Sörmlands län hittar du bland annat följande städer och orter:
Aspö
Gillberga
Lerbo
Råby-Rönö
Tunaberg
Barva
Gryt
Lid
Sankt Nikolai
Tystberga
Bergshammar
Gåsinge
Lista
Sköldinge
Vadsbro
Bettna
Halla
Ludgo
Spelvik
Vallby
Björkvik
Hammarby
Lunda
Stenkvista
Vansö
Björnlunda
Helgarö
Länna
Stigtomta
Blacksta
Helgesta
Lästringe
Vingåker
Bogsta
Helgona
Stora Malm
Strängnäs
Vrena
Bälinge
Lilla Malma
Sundby
Västerljung
Bärbo
Malmköping
Svärta
Västermo
Dillnäs
Hyltinge
Mariefred
Sättersta
Ytterenhörna
Dunker
Härad
Mellösa
Taxinge
Ytterselö
Hölö
Mörkö
Toresund
Åker
Julita
Nykyrka
Årdala
Eskilstuna
Jäder
Nyköpings
Torshälla
Ärla
Flen
Katrineholm
Näshulta
Torsåker
Öja
Floda
Kattnäs
Oxelösund
Österåker
Fogdö
Kila
Ripsa
Trosa
Överenhörna
Forssa
Kjula
Runtuna
Tumbo
Överselö
Frustuna
Kärnbo
Råby-Rekarne
Tuna
Följande dialekter pratas i Södermanland:
Eskilstunamål, Aspödialekt, Gillbergadialekt, Lerbodialekt, Råby-Rönödialekt, Tunabergdialekt, Barvadialekt, Grytdialekt, Liddialekt, Sankt Nikolaidialekt, Tystbergadialekt, Bergshammardialekt, Gåsingedialekt, Listadialekt, Sköldingedialekt, Vadsbrodialekt, Bettnadialekt, Halladialekt, Ludgodialekt, Spelvikdialekt, Vallbydialekt, Björkvikdialekt, Hammarbydialekt, Lundadialekt, Stenkvistadialekt, Vansödialekt, Björnlundadialekt, Helgarödialekt, Lännadialekt, Stigtomtadialekt, Blackstadialekt, Helgestadialekt, Lästringedialekt, Vingåkerdialekt, Bogstadialekt, Helgonadialekt, Stora Malmdialekt, Strängnäsdialekt, Vrenadialekt, Bälingedialekt, Lilla Malmadialekt, Sundbydialekt, Västerljungdialekt, Bärbodialekt, Malmköpingdialekt, Svärtadialekt, Västermodialekt, Dillnäsdialekt, Hyltingedialekt, Mariefreddialekt, Sätterstadialekt, Ytterenhörnadialekt, Dunkerdialekt, Häraddialekt, Mellösadialekt, Taxingedialekt, Ytterselödialekt, Hölödialekt, Mörködialekt, Toresunddialekt, Åkerdialekt, Julitadialekt, Nykyrkadialekt, Årdaladialekt, Eskilstunadialekt, Jäderdialekt, Nyköpingsdialekt, Torshälladialekt, Ärladialekt, Flendialekt, Katrineholmdialekt, Näshultadialekt, Torsåkerdialekt, Öjadialekt, Flodadialekt, Kattnäsdialekt, Oxelösunddialekt, Österåkerdialekt, Fogdödialekt, Kiladialekt, Ripsadialekt, Trosadialekt, Överenhörnadialekt, Forssadialekt, Kjuladialekt, Runtunadialekt, Tumbodialekt, Överselödialekt, Frustunadialekt, Kärnbodialekt, Råby-Rekarnedialekt, Tunadialekt.
Länk till Film:
Här kan du lyssna på och ladda ner fler svenska dialekter
2011-08-18 Selaön, Mälaren, Ringsö, Mariefred,Gripsholm , Willy Jäger Rune Jönsson
2011-08-18 Selaön, Mälaren, Ringsö, Gripsholm,Mariefred Willy Jäger Rune Jönsson
Gripsholms slott
Gripsholms slott är en slottsbyggnad som ligger vid Mälaren i Mariefred i Strängnäs kommun. Gripsholms slott hyser Statens porträttsamling med över 4000 verk, där besökaren kan följa porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen.
Strax framför vindbryggan, på den s.k. Rännarbanan, står några runstenar, med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Borgen
Gripsholm byggdes som borg av drotsen Bo Jonsson (Grip) på 1370-talet. Han förvärvade då ett antal gårdar i Kärnbo socken, bl.a. Näsby och Finsta, som bildade ett gods, där han omgående byggde en borg, i strategisk och politisk närhet till Stockholm. Till slottet byggdes också ett jungfru Mariakapell vilkas besökare 10 mars 1485 fick avlatsbrev, utfärdat i Rom.
Efter Bo Jonssons död såldes egendomen 1404 till drottning Margareta, och förblev kronogods till 1472. Åren 1423-1446 stod emellertid Gripsholms slott i pant hos greven Hans af Ewersten och Nougarten. Fogden under den tiden hette Hartvig Flögh en tyrann i Södermanland, enligt en samtida källa (se nedan). När slottet i samband med Engelbrektsfejden 1434 omringades av en sörmländsk bondehär stod borgen i lågor. Fogden hade anlagt branden och flytt med sina dyrbarheter i båt. Träbyggnaderna som brunnit ner ersattes snart av nya.
Sten Sture den äldre bytte till sig Gripsholm 1472, och han omnämner i brev också ett torn, sannolikt ett kärntorn. Han donerade det tjugo år senare, 1498, till kartusianklostret som grundats där fem år tidigare.
Av den ursprungliga medeltida borgen återstår bara gråstensfasaden till kronköket, som ligger inom förborgen, samt vissa källarutrymmen.
Mariefreds historia går tillbaka till 1370-talet då Bo Jonsson Grip lät bygga en borg på en udde, Gripsholm, som efter flera utbyggnader senare blev det kungliga Gripsholms slott under Gustav Vasa på 1530-talet.
Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493, och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder Marias fred, och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred. År 1498 förlänades Gripsholm med underlydande till klostret. Monasterium pacis Mariæ invigdes 1504 i samband med Sten Sture den äldres begravning där. Hans kvarlevor flyttades senare till Strängnäs domkyrka.
År 1526 kom Gripsholm i Gustav Vasas händer. Klostret drogs in och revs i samband med reformationen. Vid Mariefreds kyrka finns några framgrävda rester av det gamla klostret. Vid platsen, på kyrkbackens södra sida, återfinns Sten Sture-stenen (rest 1905). I reformationens kölvatten växte ett samhälle starkare kopplat till kungamakten upp, delvis befolkat av de hemlösa munkarna.[2] Enligt andra uppgifter tvingades munkarna att flytta till Julita kloster 1526.[3]
Kungamakten på Gripsholm gynnade samhället genom donationer; Mariefred fick stadsrättigheter 1605 av Karl IX och 12 juni är stadens födelsedag. Det är tack vare närheten till slottet som Mariefred växte upp.
Under Gustav III:s tid vistades hovet ofta på Gripsholm, och då började en blomstringstid för Mariefred. Kungamakten sökte genom att bevilja skattefrihet uppmuntra till anläggandet av fabriker, och själv anlade han vid Gripsholm ett större bränneri. Denna sysselsatte cirka 280 människor och bedrev sin rörelse (i mindre skala) fram till 1860-talets början.
Samtidigt som handel, fabriksverksamhet och sjöfart hade möjligheter att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen i andra städer, stagnerade Mariefred, vilket främst satte spår i befolkningsutvecklingen. Det rörde sig ofta mycket gamla städer som hade grundats under helt andra förutsättningar än 1800-talets, exempelvis Gränna, Sigtuna, Skanör, Trosa, som kom att förbispringas av den industiella utvecklingen. De kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området.[4] Mariefred är en av landets mest välbevarade trähusstäder med plankinhägnade gårdar och gårdshus för småhantverk, skriver en reseguide.[5] Efter branden 1682 har bebyggelsen i stort sett skonats från de rivningar som drabbat så många andra småstadsidyller.
Mariefred har sedan 1834 en ångbåtsbrygga och en lastkaj byggd 1898-1902. Man hade sedan 1903 en livlig ångbåtsförbindelse med Stockholm. Genom en bibana till Läggesta stod man i förbindelse med statsbanelinjen Södertälje-Eskilstuna.
Mariefred med omgivningar utgör ett område inom Strängnäs kommun med kommundelsnämnd, Mariefredsnämnden,[6] som ansvarar för gator och parker, barnomsorg och skola, handikappomsorg och äldreboende samt kultur.